CP är en förkortning för cerebral pares som beskriver olika former av rörelsehinder som kan förekomma hos människor. Oavsett om orsaken till skadorna uppkommit under mammans graviditet, under förlossningen eller barnets första tid i livet så brukar de första symtomen dyka upp när barnet är omkring två år. Det finns olika former av cerebral pares. Rörelser och musklerna fungerar ofta inte som de ska, och både muskelsvaghet och ofrivilliga rörelser samt stelhet är vanligt. Det kan även vara så att personen har störningar i perceptionen så att de olika sinnena som lukt och smak påverkas. Ibland kan även lederna påverkas samt olika kognitiva funktioner, och kommunikationen kan vara påverkad. Vissa har nedsatt hörsel och syn. Tandproblem och problem med benskörhet kan uppstå. Olika människor påverkas på olika sätt men cerebral pares brukar delas upp i tre olika grupper.
Vid spastisk CP är musklerna mycket stela samt att personen kan ha svårigheter att styra sina rörelser. Olika delar av kroppen kan vara påverkade, och inte nödvändigtvis samtidigt. Ibland är armarna mer påverkade än benen och tvärtom. Det händer också att enbart ena kroppshalvan är påverkad. Spastiska symtom vid CP skada är mycket vanliga och personer med spastisk cp utgör en majoritet bland de olika formerna. Spasticiteten kan vara mild eller svår och orsaka smärta. Den kan även leda till skolios. Tyvärr kan det hända att smärtorna förvärrar spasticiteten.
När en person har dyskinetisk CP finns en svårighet att kontrollera musklernas rörelser. Det kan även hända att musklerna rör sig ofrivilligt och är svåra att styra. Ofrivilliga rörelser kan förekomma i armar och ben, men även i andra delar av kroppen som exempelvis ansiktet och svalget.
Ataktisk CP är när rörelserna blir svåra att styra som personen önskar. Svårigheter att samordna rörelser i kombination med darrningar och skakningar är vanligt förekommande. Balanssvårigheter är inte ovanligt
Cerebral pares är en skada som finns med hela livet, men med rätt stöd och hjälp så kan många av de svårigheter och funktionshinder som kan finnas förbättras med tiden. Det finns hjälpmedel och träning som kan underlätta i vardagen och ge personen med cerebral pares så bra förutsättningar som möjligt i livet. Människor med cerebral pares har oftast inga intellektuella svårigheter. En CP skada är inte progressiv, men symtombilden kan förändras över tid. Värkande muskler kan exempelvis förvärras med åren, och det är viktigt att personen med cerebral pares får bra hjälp med habilitering redan från en tidig ålder. Det finns arbetsgrupper med specialister på de större sjukhusen som kan hjälpa till med utredning samt anpassade habiliteringsprogram. Uppföljning sker alltid så att personen med cerebral pares följs genom livet och ges en så god vård som möjligt.